Ny VD på Volvo Penta

Välkommen, Heléne Mellquist!

Heléne växte upp på ett skogsbruk i norra Skåne, studerade internationell ekonomi på Göteborgs Universitet och påbörjade sin karriär i Volvokoncernen 1988. 

1 september tillträdde hon som ny VD på Volvo Penta. Varmt välkommen in i Penta-familjen, Heléne!

Så roligt att ha dig på besök här på Imatech, Heléne! Du har en lång och framgångsrik karriär bakom dig, men vilket var ditt allra första jobb?
Mitt första jobb utanför familjesfären var på en handelsträdgård. Det var väldigt roligt! Det allra bästa var att det var kundnära. 

I och med arbetet på handelsträdgården har jag en hel del kunskaper om växter och kan göra buketter. Det tror jag inte folk förväntar sig.

Vilken var din första tjänst i Volvokoncernen?
1988 började jag som redovisningsekonom och höll ihop bokslutet för Volvo Trucks. Det var fantastiskt att börja med det, för då jag fick jag insyn i allt från produktutveckling ända ut till marknad – med en gång!

Jag började arbeta medan jag avslutade mina studier och trodde först att jag skulle stanna i 1 – 2 år innan jag sökte mig vidare. Det gjorde jag ju också, men jag gick vidare inom Volvo-gruppen!

Och nu är det alltså Volvo Penta som gäller. Vilken var din första relation till Volvo Penta?
Den allra första relationen till Volvo Penta fick jag när jag började jobba med hela koncernen, under mitten av 90-talet. På den tiden var Penta det lilla bolaget som alltid var lite roligare!

Även om det var ganska tufft resultatmässigt sett hade Volvo Penta en helt annan familjekänsla än många av de andra bolagen. Så var det ju det här glamourösa, som när PG åkte ut till Krossen och dök till exempel. Men det är ju längesedan!

Kvarstår den bilden?
Nej (Heléne skrattar). Och det måste jag säga – jag jobbade på Penta i slutet av 90-talet i ungefär tre år, men det Penta som jag kommer tillbaka till är ett helt annat bolag. Jag är otroligt imponerad av att bolaget kunnat bevara marinaffären så bra, så lyckosam och lönsam som den är, samtidigt som en industriaffär med enorm tillväxt adderats. Jag tror det är industrihistoria, om jag ska vara ärlig.

Jag tror det är industrihistoria,
om jag ska vara
ärlig.
HELÉNE MELLQUIST

Vad har du för förväntningar nu när du tillträder som VD?
Förväntningar och förväntningar, målsättningar kanske. Vi har en fantastisk grund att stå på och därifrån har vi en oerhörd möjlighet när hela affären går in i en teknikförändring på flera håll – inte bara när det gäller motorer.

Vi pratar mycket om electromobility, men vi har stora förändringar som måste göras även i den delen Imatech representerar – så som digitalisering av service och connectivity. De förändringar vi ska göra kommer vara påtagliga, men kärnan i Volvo Penta kommer vi känna igen efteråt också. Den ska inte förändras.

Till något helt annat – hur skulle en kollega beskriva dig?
Många skulle nog beskriva att jag tycker om att leda och växa i organisationer, att jag är inkluderande och gillar diversifierade team. Skulle man ta de svaga grejerna skulle de säga att jag ibland är för mycket på 10 000 meters höjd. Eller snarare – att jag inte bryr mig om detaljer. Jag tycker dock att alla omkring mig ska vara empowered att ta tag i detaljer på egen hand. 

Vi på Imatech har ett antal olika kärnvärden som vi eftersträvar ska genomsyra vårt arbete. Vilket av dessa ord identifierar du dig mest med?
Jag drivs av att lära mig saker hela tiden, så det här med inspiration och idéer är jätteviktigt för mig. Men – jag skulle aldrig göra något utan hjärtat. Gör man något utan empati så glömmer man bort var man står, för man ska ha med alla människor i det också. Så det är den kombinationen, då. 

Imatech finns ju både i Sverige och Norge, och det finns såklart både likheter och skillnader. Vad förknippar du med respektive land?
Ja, det är väldigt olika länder! Jag har jobbat med båda ganska mycket. Sverige kommer ju ur en industrihistoria, där det är långa processer. Vi är duktiga på att bygga upp – från skog och järn fram till de raffinerade produkterna vi har idag. Där är vår kärna.

Norge är något helt annat, där är det traders mentality. Man är mer snabbfotade, snabba på att ändra sig. Vi kan lära oss ganska mycket av varandra! 

Jag kommer ihåg när jag satt och drack öl en gång med min norska ordförande, vi testade lite olika ölsorter. Han beställde in en öl, tittade på mig och sa: ”nu ska jag göra något väldigt norskt (vi satt i Sverige)”. Så sade han till servitören ”du, den här ölen var inte god, jag vill ha en annan”. Ibland behöver vi tänka just så, sitt inte och plåga dig – testa något annat!

Har du någon okänd talang, Heléne?
Okänd talang vet jag inte riktigt, men jag har sjungit väldigt mycket, både solo och i kör. Det var min stora grej fram till jag var runt 20 år. Det gör jag tyvärr inte alls längre. Jag skulle gärna plocka upp det om jag hade tid.